onsdag 23 oktober 2013

En nära-döden-upplevelse

I dag för sex år sedan kämpade jag som en galning för att föda fram
vår dotter. Jag kan lätt säga att det är den värsta smärtan, i alla fall
hittills, som jag varit  med om. Mot slutet kände jag att jag struntade i
om jag dog, jag var helt slut. Skrek att jag ville ha kejsarsnitt.
Till slut fick vi ta hjälp av sugklocka och vår lilla tjej kom äntligen ut.
Fjorton timmar tog förlossningen.
Sedan ville inte moderkakan lossna men det är en annan historia.
 
 
Här är underverket bara några veckor gammal.
Vera var en lätt bebis. Sov hela nätterna och det är guld värt.
 
 
I dag är hon en härlig, glad och nyfiken 6-åring, som förgyller våra liv.
 
När vi åkte hem från BB sa jag; aldrig mer.
Men det vet vi ju nu hur det blev med det.
  
 


18 kommentarer:

  1. Vilken dramatisk början på livet - grattis till er allesamman att det gick så bra! hoppas ni har en riktigt fin dag tillsammans!

    SvaraRadera
  2. Den där dramatiken vill man gärna vara utan, skönt att allt gick bra till slut och att du gick emot ditt aldrig mer löfte!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Grattis fina, söta Vera på 6 årsdagen! Hoppas ni haft en riktigt fin dag!
    Och Anna, det är tur att man inte står fast vid de där löftena man ger efter en sådan dramatisk händelse!
    Grattis till att ni fick en så fin dotter, även om det var kämpigt!

    SvaraRadera
  4. Hon ser allt lite bestämd ut som liten ;-) Grattis till Vera, hoppas att hon har blivit ordentligt uppvaktad idag...
    Båda mina var akut kejsarsnitt så det att "aldrig göra om det" ja det vet jag ju inte men jag kan nog tänka mig....

    Kram Sandra

    SvaraRadera
  5. haha... jag sa också Aldrig mer efter 29 timmar med Hilma, konstigt att det ändå blev ett syskon. Lyckan över en ny liten människa får ju en att glömma rätt mycket! :-)

    SvaraRadera
  6. Stora gratulationer till sexåringen, en viktig ålder;) Det där med aldrig mer vet jag hur det var med det, men efter sista så menar jag det;)

    Önskar dig en fin kväll
    Kram Annie

    SvaraRadera
  7. Söt som socker både nu och då!
    Ja, föda barn är en upplevelse i särklass, men ändå så värt det.
    Sv: Det var bedrövligt det där med hunden och osten. Jag måste erkänna att jag brast i skratt men jag tycker synd om dig samtidigt.

    SvaraRadera
  8. Hej Anna!
    Grattis till er stora tjej!! Ja varsitt höstbarn har vi! Minns också såväl när storeman föddes. Trodde aldrig förlossningen skulle ta slut. Men så föddes han!! Kärleken till sina barn liknar ingen annan!
    Må så gott!
    Kram Anna
    Ps. Ja hotellet tyckte vi var toppen. Så bra när de erbjuder sängar till barnen också.

    SvaraRadera
  9. Åhh, sex år går så fort. Min första tog också tid på sig. 23 timmar!!
    Trodde jag skulle smälla av och klättrade nästan på väggarna. Nr:2 däremot, var det tvärtom med.
    /P
    http://dogladyn.blogg.se

    SvaraRadera
  10. Grattis till födelsdagsbarnet! :)

    Och det är ju det jag säger (idag på bloggen).....barn är fantastiska! :)
    Kram!

    SvaraRadera
  11. Ja herregud! Jag känner igen mig! Vår första föddes också med sugklocka efter på tok för många timmar. Huamej vad hemskt det var!
    Tyvärr ska jag till Malmö och med otroligt tihgt tidsschema. Men oj vad roligt det hade varit!!! Kanske något vi borde ta tag i nästa år, här har vi framförhållning! :)

    KRam

    SvaraRadera
  12. Grattis på födelsedagen!!! =)
    Den ena förlossningen är ju aldrig den andra lik så jag hoppas att det gick lättare för dig när brorsan skulle komma ut?
    Jag är förskonad från hemska upplevelser på den fronten.

    Ja, det är huset som jag bor i på bilden. Det är byggt 1890 av mina barns farfars far så det har verkligen själ och karaktär. Sådant gillar jag också. Sedan får man ju ta det onda med det goda... Standard finns det ju inte i dessa hus.

    SvaraRadera
  13. Ja, det där med förlossningar är ett ämne som man gärna återkommer till om det så är ens egna eller andras. Helt fantastiskt och i vissa fall hemska och riktiga skräckupplevelser. Jag har haft turen att ha lätta och ganska snabba förlossningar. Efter barn nr 3 (som ju föddes i bilen) kände jag att det var helt ok att föda barn och min bästa förlossning var med barn nr 4 där jag kände att jag följde med i alla skeden, andades på ett sätt som hjälpte mig och jag fick en perfekt avslutning på mitt barnafödande. Har aldrig kunnat ta smärtstillande, tål inte lustgas så jag är tacksam över att det gått så bra som det gjort.

    Ni har en sån fin dotter! Grattis i efterskott från oss, hoppas ni får ett fint firande.
    Vår 6-åring väntar nu spänt på sin 7-årsdag och jag väntar med spänning på att den värsta trotsen kanske kan ta en paus åtminstone.. ha ha.

    Ha det gott!

    SvaraRadera
  14. Visst är det märkligt, att man svär på att aldrig mer, men sedan så har minnena bleknat och man tänker
    om igen. Härliga bilder på en härlig tjej. Alltid roligt att följa någon som har lika gamla barn som en själv ;)
    sv: just den kudden kostade 150 kr ca. Det ligger på meterpris för det tubstickade, sedan behöver man
    bara lite vadd.
    Ha en härlig dag!!
    Kramen

    SvaraRadera
  15. Får ju bebislängtan av det fotot! Nästa vecka är det 5 år sedan jag födde min förste son. Tänk vad tiden går snabbt!
    Kul att du hittade mig!

    SvaraRadera
  16. Hon såg bestämd ut som liten den lilla tjejen :))) Ja tänk vad man glömmer snabbt. Kram Anna

    SvaraRadera
  17. Jag förstår precis vad du menar;)
    Att jag sen fick gå den "lätta" vägen med Stella (visade sig att hon låg i säte när vi kom in så en spruta i benet för tt stoppa värkar och två timmar senare var hon "ut plockad" med snitt) gjorde ju bara förlossningen med Ebba värre.
    Visste ju hur smidigt det kunde vara så vet att jag tänkte massa på att "ge mig baa den där förbannade sprutan och ta ut ungen" ;)

    Ja de små liven är härliga :p
    Hoppas ni fick en mysig födelsedag för stora tjejen. Ochctrevlig helg.
    Kram Malin

    SvaraRadera
  18. Skulle ju skriva ett grattis förra veckan, men det kom bara till tanken...men Hipp Hipp hurra för er båda, så här idag.
    Tänk, så olika dessa förlossningar är...vissa har det svårare än andra...men oavsett såär det våra guldklimpar i livet

    Härligt!!

    kram & ha en toppenfin helg
    Kajsa

    SvaraRadera