Lite bekymrad

För några dagar sedan var det dags för kycklingar igen.

Sista kläcket för i år.

Tretton kycklingar blev det men en kunde inte stå på benen så

han fick vandra vidare.

Men så i går kväll var där en som inte mådde bra, så det bästa var

att ta bort den med. Sånt kan ju hända.

Bekymrad blev jag i dag på morgonen när en till låg död.

Bara så där utan förvarning. Förstår inte varför???

 

 

Nu vill jag behålla de här sötingarna.

 

 

Och de här.

Håll nu tummarna så att de här får fortsätta växa sig stora.

 

 



26 barn

´Vera har haft barnkalas på Buslandet i dag.

Tillsammans med sina 25 klasskompisar blev det livat!

I tre timmar lektes det med bara korta pauser för mat och dricka.

 

 Det är väldigt intensivt att umgås med 26 stycken 6-åringar i tre timmar.

Promenaden med Cecar i kväll var extra skön kan jag säga.

 

 

Frans fick också hänga med.

 

 

När vi kom hem blev det paketöppning.

Eftersom vi hade slagit oss ihop med tre andra familjer så  blev det bäst

att öppna alla paket hemma istället tyckte vi.

 

Barnen somnar säkert ovaggade i kväll och även denna mamman.

 

 



Morgonen hos oss

Lördag morgon.

Bara mannen i huset som ska i väg en stund - golftävling.

Vi andra tar allt med ro.

 

 

Att titta på TV en stund på morgonen gillar barnen, en liten mjukstart.

Vi har inga stora planer för dagen, vi tar det som det kommer.

 

 

Jag tänker ägna en stor del av dagen till min ljustillverkning.

Perfekt väder för det i dag. Grått, mulet och blåsigt. Längtar inte ut.

Julmarknaden närmar sig med stormsteg.

 

 



 

Starta långsamt

Vi startar helgen långsamt.

Jag gillar det där tänket om att leva livet långsamt.

Hinna njuta.

 

 

Mina kära vänner hönsen, de hinner med att njuta.

I deras liv råder ingen stress, det är så höns ska ha det.

Det känns så bra att de har en sån stor hage att vistas i nu och ännu

större ska det bli.

 

 

Några kycklingar har växt till sig och blivit så här tama.

Jag gillar det, de blir så personliga. 

 

 

Dagens skörd av ägg, som skolbusschauffören köpte. 



Hon blev jätteglad, helgen är räddad sa hon.

 

 



Avskyr det

Mannen i huset är på golfmässa, kommer hem i kväll.

Jag gillar inte när han är iväg så över natten, uschinamej, det känns så tomt.

Särskilt på kvällen när vi avrundar dagen med att sitta i soffan en stund,

då längtar vi extra mycket efter vår man/pappa.

En del tycker det är skönt när mannen är i väg ibland men inte jag.

Jag avskyr att krypa ner i en tom säng på kvällen och vakna utan honom

vid min sida på morgonen.

 

 

Men i kväll sitter vi i soffan allihop.

Då ska vi mysa.

 

 



Lyckan

Våra grannar har hästar och dit går vi ganska ofta på besök.

 

 

De här hästarna är så kelna och kommer galopperandes mot oss när

de ser att vi kommer. Sedan står vi där och klappar dem en bra stund.

 

 

Ser ni vad jag ser?

Lyckan.

Lyckan över att få gosa med de här stora djuren.

 

 

Jag är så glad över att kunna bo så här.

Det passar inte alla, tack och lov, för då skulle det bli trångt på landet.

Men det passar oss.

 

 



Det tar emot

Nu tar det emot att stiga upp på morgonen.

Mörkare och mörkare blir det.

Som tur är behöver jag inte stressa iväg själv utan jag kan fokusera

på att hjälpa Vera så hon blir färdig i tid.

När skolbussen kommer kl 7.25 så kör den först bort och hämtar

granntjejerna och då hinner Vera klä på sig och bli färdig till bussen

kommer tillbaka igen. Det är verkligen bekvämt med skolbuss.

 

I går var det en rörig dag då vi inte fick mycket gjort.

Mamma kände sig inte pigg så vi fick hjälpa henne. Först fick vi vänta

flera timmar på att vårdcentralen skulle höra av sig och sedan fanns det

ändå ingen tid där utan då hänvisade de till akuten som öppnade kl 17.

Så hela dagen bestod av en enda lång orolig väntan innan hon fick hjälp.

 

 

I dag hoppas vi på en bättre dag.

Nu rullar vi igång den......