tisdag 17 december 2013

Kontaktfamilj

Egentligen skulle man göra mer för barnen som har det kämpigt.
Man glömmer lätt bort hur tufft det kan var för en del.
Det var en annons i vår tidning i går om att det söktes kontaktfamiljer
och familjehem.
Jag och mannen diskuterar detta ibland, om man skulle anmäla sig
som kontaktfamilj. Men sedan kommer vi inte längre.
Finns det någon här som har erfarenhet av det?
 
 
I går kom den in.
Granen.
En stor yvig gran blev det i år.
 
 
 


21 kommentarer:

  1. God morgon Anna!
    Så härligt med gran, riktigt så långt har vi inte hunnit ännu! Men vi har ju pepparkakor med strössel på hemma i en låda. Inte illa!!
    Ni låter spontant som en lämpad familj för barn med behov av ett stödhem. Då syftar jag inte minst på den miljö ni bor i med djur och natur nära inpå. Jag har ingen egen erfarenhet av det mer än från att ha jobbat med barn från komplicerade familjeförhållanden. Ett antal av dem hade bott eller bodde periodvis hos stödfamiljer. Det var ovärderligt för såväl dem som för deras föräldrar. Ni har dock fortfarande ganska små barn hemma, men orkar ni ändå så kan det säkert vara ett alternativ. Det finns de som kan saken bättre men ville iaf skicka en hälsning kring ämnet.
    Må så gott!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Hej Anna! Jo det var ett tag sedan. Jag kämpar på att bli OK efter min knäprotesoperation som gjordes den 22 oktober men det är en tuff med massor av smärta. Kan t ex fortfarande inte gå ut och rasta vår hund. Efter stormen som gjorde oss strömlösa i 62,5 timmar och raserade massor av träd har det regnat så nu är det isgata ute. Är helt isolerad hemma och sjukskriven fortfarande. Min man får dra ett tungt lass och sköta det mesta. Roligt att det går bra för dig med ljusförsäljningen och skönt att du känner att du är ikapp. Hoppas du och hela familjen får en lugn och härlig jul.

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar bild, vilka tindrande härlig ögon! Tanken har funnits här också, men jag vet inte om jag orkar
    med det som följer i spåren av det. Har vänner som är kontaktfamiljer och jag ser att det sliter emellanåt, men
    jag ser också den glädje det skänker dem.
    Hoppas du får en härlig dag!
    Kramen

    SvaraRadera
  4. Det var något vi ville när vi inte kunde få till barn nr 2. Sen blev jag gravid och ibland pratar vi om vi ska göra det men längre än så har vi tyvärr inte kommit! Det gör ont att så många barn inte får en jul, ja eller far illa överhuvudtaget :-(
    Kram Sandra

    SvaraRadera
  5. Waooooooooo..Fantastiskt vacker foto <3
    Har både vart avlastningsfamilj & fosterfamilj - Du får gärna maila mig om du vill/Kramar Annmi

    SvaraRadera
  6. inte vi själva, men vi har flera kompisar som är det och fosterfamiljer. Ibland känner jag att jag borde, men så känner jag att jag inte alltid ens orkar med dem jag har och jobb och allt. Fast det kanske handlar om prioritering? Fint är det iallafall, att kunna ställa upp för behövande!

    SvaraRadera
  7. Det är en fin tanke och alla som ställer upp gör ett fantastiskt jobb! Men jag är nog inte där än...kanske är jag för "bekväm"... jag vet inte. Däremot ska vi i år igen gå upp till kvinnojouren med både julklappar och pengar, bättre än inget.
    Fin bild, förresten!
    Sv: TACK! Jag trivs verkligen i kort hår och i kopparfärgen. Jag har ingen aning om vad färgen heter, men jag tror att märket är Revlon. (jag säger bara på ett ungefär vad jag vill ha och så fixar min frissa det - hon är super!!) Ja, just nu sitter kopparfärgen bra, vet inte varför.
    Ha det gott!
    KRAM

    SvaraRadera
  8. Tyvärr ingen erfarenhet!!!...........härligt med en stor och yvig gran.....här blir det ingen gran i år....om man inte räknar en grantopp med ljusslingor i som vi ska ha, hihi....hoppas du har det bra i julruschen!!!
    Kram bia

    SvaraRadera
  9. Hej! Underbar julgran och tindrande ögon :)
    Fint att du finderar på att dela med dig av din tid genom att vara kontaktfamilj.

    Ha det bra! Kram Christina

    SvaraRadera
  10. Visst är det så, och hjälpen kan behövas där man minst anar.

    Har man möjlighet så är det toppen om man kan ställa upp. Ibland behövs det inte så mycket. . .

    Kram N

    SvaraRadera
  11. Vi har varit kontaktfamilj åt en kille i samma ålder som vår son. Man frågas ut och matchas med någon för att fritidsintressen o dyl ska passa ihop. Tyvärr funkade det inte, av olika anledningar. Nu är jag i väntans tider för att bli kontaktperson för någon vuxen, utan att blanda in resten av min familj. Du får gärna mejla mig om du har fler frågor :-)

    SvaraRadera
  12. Ohhh vad rar du är som tänker i dessa banor, tänk om fler var så, kram

    SvaraRadera
  13. Ja de tankarna kommer till mig också ibland, men stannar där... än så länge. Tillslut kanske man tar tag i det, det är fint.
    Kram jannike

    SvaraRadera
  14. Denna tanke har funnits och finns hos oss också, särskilt innan vi fick Erik. Vi fick ju vänta länge på honom... Just nu hindrar ju Eriks sjukdom att vi tar emot någon men kanske senare när han är äldre. Tycker det är fantastisk av dem som gör det och orkar ge så mycket av sig själv till något så viktigt.
    Kram

    SvaraRadera
  15. Har man möjlighet i familjen och tid och ork så är det en fantastisk gärning! Ni skulle säkert passa alldeles fint till det!
    Vilket underbart kort - hur gör du för att få det att glänsa?

    Sv; först var sambon snabb och tyckte att vi skulle flytta innan jul, men jag ville vänta. Sedan är det nog jag som har lite bråttom och vill att allt ska vara färdigt nu medan sambon håller på att få panik på allt. Vi gör ju lite renovering innan vi flyttar in så det blri lite extra - men vi tycker nog bägge två att det är skönt att slippa bo i renoveringen :)

    SvaraRadera
  16. Vi har varit kontaktfamil till flera barn, ett blev som vårt eget och ingår i familjen. Barnen har inte varit det kämpiga, utan det har faktiskt varit föräldrarna. Det kan vara en svår balansgång när det finns ickefungerande föräldrar och man måste se till barnet bästa. Men ibland kan det ju vara så enkelt att det är en sjuk mamma som bara behöver lite extra avlastning och det inte finns minsta andra problem. Vi har också varit familjehem och jourhem.
    En sak är säker och det är att man ska inte göra det för att tjäna pengar, för det är absolut inget som gått med plus för vår del.
    Barnen har fått följa med på resor, aktiviteter och levt som en familjemedlem hos oss, på precis samma villkor som våra egna. De pengar man får i ersättning är inte många kronor. Ska man göra det ska man enbart göra det för att man vill göra något för ett barn, inte för en extra inkomst. Men känner man att man har orken och viljan, så ger det så mycket tillbaka.
    Svar: Vi skaffade en övernattningslägenhet i Västervik för att kunna vara här mycket hos far, men tyvärr avled han innan vi han
    tillträda den. Eftersom kontraktet redan var skrivet och handpenningen erlagd, kunde vi inte dra oss ur affären utan det kostat oss
    för mycket. I morgon är det fars begravning.
    Kram M.E

    SvaraRadera
  17. Jag har också tänkt på det ibland, men andra dagar känns det som om det är nog med de tre jag redan har.

    SvaraRadera
  18. Jag har varit kontaktfamilj en period men det var åt tonårstjejer . Det kunde vara kämpigt men jag ångrar inte en sekund av att kunna göra något för andra! Sen har jag varit kontaktperson under flera år och det är också fint.
    Att kunna finnas i vardagen för någon som inte har samma förutsättningar är en gåva på många sätt.
    Dom där timmarna i veckan som ger så mycket.

    Det finns många olika varianter för att stötta andra. En fin tanke av er!!
    Kram Hannis

    SvaraRadera
  19. Vi har också diskuterat det ibland, men just nu passar det inte in i vårt hektiska liv som vi lever. Det finns många det är synd om. Hade själv mått bra av kontaktfamilj som barn och ungdom. Kram.

    SvaraRadera
  20. Det har kommit upp till diskussion här också men eftersom vi fått fyra egna barn och vårt hus är så litet så har vi avfärdat det så länge. Men det finns ju många andra sätt att finnas till på och om vi alla gör något, om än så litet, så har vi tillsammans åstadkommit fina saker för andra.

    Härlig julbild. Hos oss ska granen hittas och släpas hem i helgen och sen börjar ommöbleringen i huset för att få plats med den också... som sagt - vi bor ganska trångt :o)

    Ha det gott!

    SvaraRadera
  21. Även här har tankarna funnits, men förtillfället har vi för små barn så vi måste vänta några år. Men sen ska vi vara kontaktfamilj och det är något vi båda ser framemot.
    Önskar dig en fin dag
    Kram
    annie

    SvaraRadera