Ganska ofta brukar jag och min kompis komma in på ämnet
hur alla andra hinner med allting.
Brukar du med fundera på det?
Alltså jobba heltid, ha små barn, ha en man som också jobbar
heltid, handla, städa, rasta hunden, laga mat, skjutsa barnen till aktiviteter
och till och med hinna med att gå till gymmet fyra gånger i veckan.
Hur får man ihop den ekvationen?
Går det att få ihop det?
Ett tag kan det väl gå men inte i längden.
Det är det svaret jag och min kompis brukar komma fram till.
I eftermiddags tog vi till vara på solstrålarna som tittade fram.
En runda i skogen fick det bli.
Det måste man ta sig tid till att hinna med.
Såhär sista tisdagen i november.
jag inser att jag inte hinner vissa saker, till exempel går jag inte till gymmet fyra gånger i veckan (tyvärr...)
SvaraRaderaDet handlar väl om att prioritera, och när jag har jobbat färdigt vill jag umgås med min familj, pyssla lite, blogga lite, träffa mina vänner. Andra prioriterar annat, men hinner kanske inte det som jag gör!
Men ibland önskar jag att jag inte behövde så mycket sömn! :-)
De som hinner med massor av aktiviteter varje vecka förstår jag inte riktigt. Jag hinner ganska mycket beroende på att jag har förmånen att jobba hemma och styr min dag själv. Men mycket gör vi med barnen som sällskap, tex nu när vi bygger i ladugården då hämtar Erik spill bitar och bygger tex en koja. Vi springer mellan och hjälper till att hålla eller skruva. Sedan har vi mycket hjälp av stora tösen med allt. Härligt med en skogs promenad!
SvaraRaderaKram
Det kan inte finnas en människa som hinner ALLT. Det är stört omöjligt. Dygnet har ju bara 24 timmar även om du jobbar på lunchrasten. ;)
SvaraRaderaJag får aldrig tiden att räcka till, kämpar dagligen med att hinna med allt. Det finns ju så mycket man vill.
SvaraRaderaKlurigt det där...med tiden. och nu ska det bli jul med allt det innebär....förstår inte hur jag ska hinna.
Kram Christina
Jag håller med! Ibland kan jag till och med undra har jag vi själva hinner med allt det där i småbarnslivet. Men hjälps man åt hemma så brukar det gå bra:)
SvaraRaderaKram fredrika
Så härligt med sol idag oxå . Perfekt att cykla en sväng nu innan snön :)
SvaraRaderaSvaret är att det inte går, i längden. Men länge gick det.....
SvaraRaderaAtt vända och vrida på allt så att man blir mer och mer effektiv. När man lyckas kissa, borsta tänder och sätta på sig strumporna på en och samma gång, tjänar man tid. Den tiden kan man utnyttja till annat att hinna.
Får man plötsligt ett "hål" i kalendern, fyller man det snabbt med något nytt, roligt att göra. "Jippi, ytterligare en seger". För den som lyckas är bäst.....tills allt rasar. Väggen stoppar en eller, som i mitt fall, den välte! Kroppen strejkar, sönder stressad och utmattad till det sista men hjärnan vägrar att förstå.
Prioritera, ha ett bra tempo och inse att man inte kan hinna allt. Gör en, EN sak i taget och må bra.
Det här var verkligen mitt ämne. Hoppas jag inte gick på för mycket?
I Säfsen kommer vi vara själva med hundarna. Åka skidor, som inte jag heller är så bra på, men det är kul. Sen ska vi bara umgås och bara ta det lugn. Ska bli såå skönt.
/P
Haha, ja hur lyckas man? Vi gör det knappt måste jag säga, och absolut inte med allt som vi gärna skulle vilja hinna också. "Men när barnen blir äldre...." bruka vi tänka :)
SvaraRaderaHärligt med promenad :)
Kram
Tror det är så att alla andra inte alls hinner allt. De har prioriterat eller planerat annorlunda bara. Tror inte heller att man i längden varken orkar med eller vill ha ett sådant liv där allt hinns med. Då försvinner ju det spontana helt. kramar Liza
SvaraRaderaHärligt med vinterpromenader, ja ibland kan man undra hur allt hinns med :) Ha det gott. Kram Anna
SvaraRaderaJag tror inte att någon hinner med allt hela tiden.
SvaraRaderaFörra veckan förberedde jag en hejdundrans middag var kväll, då var det jättemycket annat som fick stryka på foten. En annan vecka prioriterar jag att bara umgås och aldrig jobbar jag heltid och mycket sällan besöker jag ett gym.
Ja hur hinner alla. Men som nämnt tidigare det handlar om prioritering. Här prioriterar jag träning då jag vet att om kroppen mår bra så orkar jag mer. Men jag vet hur det är att ha en hjärna som vill så mycket och en kropp som säger ifrån. Väggen har varit nära men jag har undvikit den. Saktat ner, prioriterat det jag anser vara viktigt och inse att imorgon är en annan dag;)
SvaraRaderaHärligt med promenader det ska vi ta oss en idag med.
Kram
Annie
Jag tror att det hänger mycket på inställning. Att ha mycket att göra ses ofta som något negativt och något en människa inte KAN hinna med. Men varför inte egentligen? För att tiden inte borde räcka? För att det inte funkar i mitt liv så borde det inte funka i hans/hennes?
SvaraRaderaÄr inte ute efter att provocera utan kanske mer stilla undra. Jag har också ställt mig precis samma fråga som ni har gjort - hur hinner h*n med allt? Ja, den frågan har ju sin grund i mitt liv och hur det ser ut och vad jag hinner, inte hinner, orkar och inte orkar.
Jag själv har, i perioder, varit ganska dålig på att fokusera på en sak i taget vilket sugit ut mycket energi ur mig över tid. Å andra sidan kan jag ha massor att göra i andra perioder och vara mycket piggare och fylld av energi än när jag inte gör något alls. Varför? Ingen aning.... Det finns ju så många faktorer i livet som kanske tiden på året (ljuset), sömn och sömnbehov, fokus (mindfullness) och effektiv vila, fysisk beröring/brist på fysisk beröring. Alltså massor av faktorer som påverkar vad vi orkar och inte orkar. Tänker jag iallafall....
Hos oss är vi ju två som jobbar och två som jobbar även när vi kommit hem. Vi hjälps åt med matlagning vilket innebär att den andra då kan göra annat exv. träna djur, träna själv, läsa läxor, städa eller vad det nu kan vara. Samma sak med skjuts till aktiviteter. Ska också tilläggas att vi sällan sitter i soffan men visst klämmer vi in sånt också ibland.
Tror mycket på det där med att göra en sak i taget och inte hålla för mycket på gång i huvudet samtidigt. Mental vila är jätteviktigt. Delegera är en annan sak, jag gör mycket tillsammans med barnen vilket ger mig tid med dem + ovärderlig hjälp. Tar också hjälp av dem med saker som de kan göra exv. ge djuren mat ibland, duka, tömma diskmaskin mm. mm.
Det funkar rätt bra men i perioder är vi tröttare än annars och då får vi lyssa inåt och ge oss det vi behöver. Viktigt det också :o)
Bra fråga, Anna! Bra reflektioner!
Ha det gott!
Kram!
Det kanske går för andra men själv mår jag inte bra av det. Genom att stressa från en sak till en annan är det så lätt att missa spår av vardagslycka, som er solskenspromenad till exempel. Hur ska den hinnas med i ett fullsmetat schema? Sedan jag slutade på banken och började frilansa hemifrån har jag sköna eftermiddagar med barnen där vi har tid att bara sitta vid köksbordet och småprata. Det fanns inte på kartan tidigare. Och visst, lönekuvertet är inte lika välfyllt men livsglädjen och kvaliteten är äntligen i topp!
SvaraRaderaTack för de fina komplimangerna! Som svar på din fråga har jag tänkt om ett varv. Jag har bestämt mig för att satsa på det jag brinner för mest, vilket är min blogg och egna texter. Att skriva artiklar är mer för brödfödans skull och givetvis ett steg i rätt riktning men det känns skönt när man vet vart man ska satsa. Nu är det bara att köra! :) Ha en fortsatt skön dag! Kramar
Jag trollar ofta med knäna för att få fram mer tid och multitaskar. Exempelvis skriver jag min tenta samtidigt som jag jobbar med artiklar och marknadsför min blogg m.m. , ringer samtal och mailar. Det går. Och sen är jag och min man bra på att dela upp ansvar också. Vi har en tyst överenskommelse att somligt ligger på hans bord, somligt annat på mitt. I går frågade jag honom om han tror att jag kommer att klara av att läsa en masterutbildning samtidigt som jag jobbar som lärare om ett år. Det krävs ju att han också är med på tåget för jag kan tänka mig att han kommer att få ännu lite fler vardagssysslor på sitt bord, men han sa att det var självklart att jag klarar det. Men ja, då kanske jag tvingas dra ner på några jobbtimmar med bloggen. Kram.
SvaraRaderaFör mig gick det inte och går det inte! Nu har jag stora barn som hjälper till och har andra beho, så det har blivit bättre! Men jag har också undrat milljon gånger hur andra gör! Tack för inlägget!
SvaraRaderaDet minskar trycket!
Kram
Vi har pratat om det där på jobbet om hur man får tiden att räcka till.
SvaraRaderaAtt man nästan blir lite av avundsjuk på de som verkar leva det "perfekta" livet via facebook, Instagram och andra sociala medier som de gärna visar upp. De som hinner med heltidsjobb, de som hinner med att deras barn har 3 st olika hobbys i veckan, de som åker och storhandlar mat på helgen och orkar med det, de som själva kan proiritera sina hobbys och har en man som lagar mat åt en och ger en ett vinglas då man kommer hem sent om kvällen.
Och vi har kommit fram till att det bästa är att blunda, att våga tro på sig själv och att man gör det bästa för sin egen familj. Att alla har vi olika liv, olika förutsättningar.
Jag är den som inte får tiden att räcka till, jag kämpar med att hinna med allt och undrar hur de gör som jobbar heltid i mitt krävande yrke och fasar för om 3 år då jag inte kan kräva att få jobba deltid längre. Jag vill så mycket på så kort tid men man känner då och då att kroppen säger ifrån och då blir jag frustrerad. Jag hade gärna jobbat mindre om vi bara hade kunnat göra det ekonomiskt och haft andra förutsättningar i livet.
Det där med att få tiden att räcka till... svårt!
Först och främst, tack för dina ord inne hos mig, det var liksom det som var meningen med inlägget, att andra ska känna att det är ok att gråta ut ibland. Det där med hur alla andra hinner med allting, det har jag också undrat, men nu försöker jag fokusera på mitt och mitt eget istället för att snegla på hur andra gör, för vi är ju alla olika med olika förutsättningar. Det är mycket som får prioriteras bort emellanåt, när man har jobb, barn, man, hus osv. Det är som sagt var inte helt lätt att få till den där balansen, helt klart.
SvaraRaderaKram Victoria