Många frågar mig hur jag gör för att kunna vara hemma så länge med barnen (ca 2,5 år).
Jag var inte alls beredd på denna ENORMA kärlek som ett barn ger, jag blev väldigt överrumplad av de känslorna. I samband med det så insåg jag att jag skulle aldrig kunna lämna det här lilla barnet till någon annan i så tidig ålder som 1,5 år, som de flesta barn är när de börjar på förskolan.
Jag har fått många kommentarer genom åren. Av olika karaktär.
Mammor som lämnat sitt barn i tidig ålder har t ex sagt; barn behöver vara på förskolan och träffa barn i samma ålder, jag(mamman) behöver komma ut och jobba för att
vara en bra mamma.
I grund och botten förstår jag att de är avundsjuka, de måste försvara sig hela tiden.
Mammor som har stora barn säger; vad rätt du gör, ta vara på denna tiden.
Jag vet, jag gör helt rätt.
Vi har utnyttjat vårdnadsbidraget i vår kommun. Visst, bara 3000 kr men det är i alla fall något.
Vårt boende är inte så dyrt, vi har haft huset i många år.
Vi klarar oss och vi mår bra av att ha mycket tid tillsammans.
Det är huvudsaken. I alla fall för oss.
Något brödbak blev det inte i går, däremot den här smarriga lilla grejen.
En chokladmousse med lakritssmak.
MUMS!